Höghastighetsbanan – en otidsenlig felsatsning

I ett samhälle där ideologierna hos dem som är demokratiskt valda tyvärr ofta får övertag över vad som är praktiskt möjligt, ekonomiskt försvarbart eller helt tokigt behövs det en Mister Motvalls som väcker och påtalar det som är eller håller på att bli helt fel. Det är alltid kontroversiellt att ha en motsatt uppfattning, men ibland visar det sig att den motsatta uppfattningen var den som var helt rätt! I alla fall enligt Mister Motvalls.

 

Det står klart att den gamla felsatsningen Göta Kanal upprepar sig, vi håller på att göra samma misstag en gång till. Denna gång heter inte projektet Göta kanal, utan höghastighetsbanan. Ett jätteprojekt som beräknas kosta 2 miljarder kronor per banmil. Den höga kostnaden beror på att banan måste göras nästan rak, det måste vara flera meter mellan dubbelspåren, den måste göras markisolerad för tjälens skull, tunnlar måste byggas högre och vidare för tryckvågens skull och kraftöverföringen är av mycket dyrbar typ. Broar och även rälsen blir utsatta för svängningar i dessa höga hastigheter, som gör det hela extremt dyrt.

År 1808 lyckades en herre vid namn Baltzar von Platen få igenom ett beslut att bygga Sveriges största byggprojekt genom tiderna. 390 mil vattenväg tvärs genom Sverige. Detta skulle göras för att dels förkorta transporttiden runt Sverige, men även för att undvika den danska tullen för att passera Öresund. Den svenske kungen stödde projektet fullt ut och 1810 började man gräva. 58 000 soldater, ryska krigsfångar samt privata arbetare utförde tillsammans 7 miljoner 12 timmars dagsverken och 1832 kunde kanalen invigas efter att ha kostat i dagens penningvärde nästan 20 miljarder.
I början, under ett halvt sekel, gjorde Göta kanal stor nytta då man årligen transporterade c:a 100 000 ton på kanalen. År 1870 hade järnvägen kommit och i ett slag förlorade kanalen 80% av sin godsmängd till tågen, och ännu värre blev det senare när bussar, lastbilar och bilar tog över godsmängderna och persontrafiken.
Endast under första och andra världskrigen hade kanalen betydelse igen, eftersom de svenska kustvattnen var minerade. Idag har kanalen stor betydelse för de tio fartyg som trafikerar den med turister och alla fritidsbåtar som åker ”skilsmässodiket”. Ingen annan nytta finns idag eller kommer att finnas.

När man skall fundera över vad som gör höghastighetståg till ett alternativ, så har man följande kriterier att ta hänsyn till som påverkar:
Befolkningstäthet – Japan har höghastighetståg som fungerar alldeles ypperligt, men där är också oerhört befolkningstätt.
Topografin – ett slättland erbjuder goda förutsättningar för höghastighetståg, dessvärre är större delen av Sverige inget slättland.
Konkurrensen med andra transportsätt – i Sverige har vi ca 40 inrikeslinjer med flyg, och till Norrlandsstäderna finns knappast något annat alternativ söderifrån.
Politiska värderingar – detta är den största anledningen till att höghastighetstågen kan bli verklighet.

Att bygga denna tågbana kommer att bli ett ingrepp av stora mått, både för människor och djur. Många människor kommer att få egendom exproprierad, gårdar kommer att delas, och eftersom hela banan kommer att vara försedd med viltstängsel (en krock med en älg i 250 km/tim vore katastrofalt) kommer även viltet att påverkas. Om denna investering genomföres kommer inte pengar att räcka till nödvändigt underhåll av befintlig infrastruktur, som redan idag har stora behov och är sedan länge eftersatt. Om dessa pengar istället användes till att renovera såväl järnväg, vägar och flygplatser skulle betydligt flera, ja hela landet, få nytta och glädje av dem.
Höghastighetsbanan påstås vara färdigbyggd i bästa fall under 2020 talet. Vid den tiden tror jag utvecklingen av såväl miljöriktiga bilar som flygplan har kommit långt.
Redan nu kan man köpa vätgasbilar som bara släpper ut vatten som avgaser, ja man kan till och med dricka vattnet. Samma förhållande tror jag det blir med flyget, vi kommer att kunna flyga till Bromma, Arlanda, Kastrup och till någon stor flygplats ute i Europa även från små orter, bara man orkat göra en satsning på ett flygfält. Att kunna transportera sig säkert med familjen på ett upprustat vägnät åkande i en miljöriktig trafiksäker bil på en trafiksäker väg, ser jag heller inte som någon utopi om tio år. Förutsatt att pengarna till höghastighetsbanan istället destineras till dessa saker.

De befintliga järnvägarna, som ju har ett stort berättigande för det gods, och den lokaltrafik som passar på dessa, har ett jättebehov av medel till eftersatt renovering .
Att höja vägstandarden så att vi kan tillåta en högre bruttovikt på våra lastbilar, speciellt då skogstransporterna gör att vi kan tillgodoräkna oss stora vinster, såväl miljömässigt som kostnadsbesparande.
Ett höghastighetståg mellan Malmö och Stockholm kommer visserligen att gå fort, men har tyvärr inte många stopp på vägen och det kommer inte att vara många privat- eller familjeresenärer ombord på dessa tåg. Jag är helt övertygad att vi håller på att bygga en ny Göta kanal, med den skillnaden att vi inte kommer att kunna köra turister på den när den har blivit otidsenlig. Vilket jag är rädd att den är redan när den invigs.

signerat penna

 

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           

// Mister Motvalls

 

Kommentar

  1. Ditt resonomang är sjäklvart helt riktigt och korrekt. Att bygga ”höghastighetståg” är bara en politisk aktivitet för att plocka billiga poäng i kampen om miljön. Ett annat skrämmande exempel på siståne vad gäller tåg är ju Hallandsåsen, eller varför inte Botniabanan där man byggt eljärnväg utan passagerare.

    Om 20-30 år kommer i princip alla bilar gå på el – det är redan på väg att hända idag. BMW säger själva tex att de ser slutet på förbränningsmotorn helt runt 2025. Bilfabrikanter har desssutom idag flera försök med självkörande bilar och om 10-15 år kommer det finns som tlllbehör till många fordon, och om 20-30 år är tekniken helt mogen.

    Det som då händer, när bilarna går på el och kan köra själv, är att du inte längre behöver äga en bil. Det finns ingen anledning. Du beställer bara hem ett automatdrivet fordon som kommer köra dig dit du skall och släppa av dig, innan fordonet tar hand om nästa kund. Du kommer aldrig tanka, utan fordonen åker och ”tankar” automatiskt när så behövs. Eftersom du inte äger en bil, och inte grannen heller, så blir det inte längre krånligt att hitta parkeringsplatser, eftersom fordonen normalt är i rörelse.

    Med färre bilar och högre utnyttjandegrad kommer trängseln i trafiken upphöra. Det kommer bli möjligt att inom rimlig tid återigen bo lite utanför staden utan att spendera allt för lång tid att förflytta sig – om man nu ens gör det längre eftersom mer och mer arbete kommer skötas hemifrån. Behovet att röra på sig för att arbeta kommer självklart minska.

    Under samma period kommer även flyget bli mer miljövänligt, men sannolikt kan man inte köra jetmaskiner på el ännu. Men utsläppen per passagerare kommer bli mindre och flyget är givetvis utmärkt som komplement till de elfordon som finns.

    Just det – eftersom bilar kommer köra själva , och beställas hem inom några sekunder, behövs heller inga bussar, bensinstationer, eller taxi. Det är näringar som kommer försvinna. Tradionella biltillverkare kommer också få svårare att klara sig, du kan beställa hem en vanlig bil, en stor bil, och en snabb bil och betalar olika pris beroende på vad du vill ha. Men du kommer nog inte längre välja på Toyota eller Mercedes.

    My two cents.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Protected with IP Blacklist CloudIP Blacklist Cloud